Mycket har hänt på sista tiden. Jag har fått en fast tjänst på jobbet 1 år framöver, på 81 procent. Unik har gjort MH och vi har tävlat lydnasklass 3. Jag har tagit ett beslut och det känns nervöst, spännande och något helt nytt för mig.
Men vi tar allt från början, mycket roligare så. 😉
Unik och jag hade en riktig framgångsrik helg för två veckor sen och jag är så himla stolt över min lilla brunråtta.
På lördag den 12 Maj gjorde vi MH och jag hade helt fel uppfattning om min hund 😉 När Sinus gjorde MH visste jag precis hur han skulle reagera men med Unik var det svårare. Jag trodde jag hade en lite mer känsligare hund men tji fick jag! Unik skötte mh;t med bravur! Han är en social gosse som litar helt på mig. Under banan fick man se hur bunden Unik är till mig. Han är som hunden i filmen hachiko, skulle jag dö så skulle Unik sitta vid min gravsten ända tills jag kommer tillbaka. Min älskade lilla hjärtevän. Nåja tillbaka till mh;t – en social kille som inte blir särskilt rädd och inte heller arg. Avslutades med etta på skott, härligt!
Dagen efter mh;t på söndag så tävlade vi lydnasklass 3 med målet att köra igenom hela programmet utan att bryta. Jag hade med mig bästa uppfödaren som skulle lära ut mental träning och jag är så tacksam att hon var med. Att hon fanns där gjorde så mycket.. Direkt jag satte mig i bilen och vi skulle åka mot tävlingen hade hon skrivit ihop ett litet papper med saker jag skulle tänka på under dagen.
– Mål
– Syfte
– Krav
Jag älskar att träna hund och jag älskar att tävla men jag har så himla höga krav på mig själv, har alltid haft det. När det inte har gått perfekt på tävling eller känslan inte har varit toppen så har jag brytit hela programmet, inte bara momentet utan allt och det är så förbannat dumt! Början av året 2012 har varit turbulent för mig. Jag förlorade min bästa vän vilket har och är så förbannat tungt, mycket dåligt hände på privatplan och många av mina nära vänner har haft det tungt och då blir man så ledsen. Men jag har ändå alltid velat fortsätta utvecklas i träningen med Unik och tävla. Kan nog vara tacksam att jag har så fina vänner omkring mig (piteågänget som gav så mycket) och att min bästa träningskompis Maria släpa med mig ut och träna. I början när Sinus gick bort ville jag lägga av med hunderiet men man måste falla för att kunna resa sig igen och sakta men säkert ta sig tillbaka så när jag bröt andra tävlingen med Unik som vi tävlade i början av detta år så hann vi bara köra gruppmomenten och sen ett 30 sekunders frittfölj. Jag fick panik, presentationskrav på mig själv och såg Sinus framför mig och det kändes inte bra så jag bröt och sprang av från plan och belöna min fina Niken för att han varit så duktig det lilla vi nu körde. Nu tänker jag annorlunda! Det behöver inte gå perfekt på tävling och alla höga krav jag har på mig själv ska jag inte ha. Jag är där för min skull, för Uniks skull och inte för alla andras skull och jag skiter i vad alla andra tycker. Det spelar ingenroll om det går dåligt eller om man inte får 1:a pris FÖR det som räknas är att jag och min hund har roligt, att vi är ett team och finns där för varandra, stöttar varandra och får utvecklas tillsammans. Att tävla är ingen lek, mycket som ska falla på plats. Man ska ha sina nerver i schack och hunden ska klara av allting trots all störning runtom.
Men Iallafall JAG bröt inte denna tävling!! Vi körde igenom hela klass 3 och fyfan vilken tur vi gjorde det för Unik slog till med klassvinst och uppflytt till ELITEN! Unik är i eliten, min lilla unghund är i eliten! Kan inte förstå det. Vi uppfyllde målet, syftet och kravet för dagen och vi hade det förbaskat roligt, det kändes bra!!! 😀
Här är betygen.
Platssittning: 10
Platsliggning: 10
Fritt följ: 9
Sättande: 10
Inkallning: 10
Rutan: 10
Hopp/apport: 9 (stannade upp innan återhoppet)
Metallapport: 8 (dk, tvekade på första kommandot)
Vittring: 0 (tog rätt, men bytte)
Fjärren: 9,5
Helhet: 9
Summasummarum: 1:a pris på 266 poäng och uppflytt till eliten!
Jag älskar dig.
Sommaren börja komma fram nu och vi tränar och nöter på! Vi har börjat traggla elitmomenten och det är mycket som ska finjusteras och falla på plats men det är grymt roligt! Unik utvecklas för varje dag och att träna med lilleman är guld. Vi har även spårat endel och han går så fint. Fort går det så farten ska jag sakta ner men vilken näsa han har. Nu nästa vecka ska vi dra igång med rapportträningen och till hösten blir det att starta en appellrapport, det är iallafall planen. 😉 Visst var det så Maria? Haha.
Denna vecka är vi även hundvakt till fina schäfern Nato. Unik är lycklig, han är så glad att han en kompis i lägenheten. Två hundar är roligare än en, så är det bara. Se när dom leker ute och Unik äter även bättre nu för att Nato är här.
Igår satt jag och tänkte på fina Sinus. Min älskade vän, så mycket den hunden lärt mig. Så mycket kärlek han gav och föralltid han är med mig.
Jag tittar ofta ut över horisonten, sträcker ut mina händer i hopp om att nå dig. ❤