Inte många knop gjorda

Vi har gått på vintervila, jag och odjuren. Ia och Unik fystränas och får pyssla med hjärngyma och dom verkar det inte lida någon nöd på’t 🙂 Eftersom vi har rätt aktivt liv med tävling och träning så brukar jag alltid ge dom en viloperiod under vintern och då vilar dom från tävling/träning 3 månder och istället fysar vi, känns super! Sen är jag även i en period där jobbet tar mycket tid som i December jobbar jag 3 helger men det är bara kul, älskar mitt jobb!

Nu blir det ut på promenad sen kallar jobbet!

 

 

Att åka till världens ände för att göra allt för sina älskade – Strömsholm Scream

Tisdag morgon började vi bila ner 100 mil för att få komma ner till Strömsholm med Scream samt besöka Stefan på ReDog. Lång resa med dyra utgifter men som förhoppningsvis skulle ge oss svar på varför Scream har ont.

Torsdag morgon hade vi första undersökningen på Strömsholm och vi fick träffa specialisten Susanna. Scream var tapper och skötte sig som en prins. Vi tog blodprover, urinprov samt så klämde och kände hon på honom. Han skrek till när hon klämde och kände höger/vänster bak även båda frambenen. Vi kände redan på torsdag oss dåligt bemötta, det var kass attityd och hon såg förvånad ut att man åkt så långt..

Efter undersökningen på Strömsholm packade vi oss in mot Västerås för att besöka Stefan på ReDog. Direkt vi kom dit var alla trevliga, vi blev riktigt bra bemötta och det första Stefan sa ”Har ni åkt såhär långt är det minsta jag kan göra titta på hunden åt dig”. Vi började gå igenom journalen och lite bakhistorik sen kollade Stefan
på hur Scream rörde sig och han tyckte han var riktigt fin musklad, nätt och fin i kroppen samt en riktigt trevlig aussie. En liten Disney hund kalla han Scream, haha. Efter han kollat på Screams rörelser så klämde och kände han igenom honom och fick fram smärta i tårna fram, böjsenorna och klar smärta på ländryggen vid L5-L7/S1. Jag bröt ihop lite för vid tidigare undersökningar har man inte fått fram
sådan smärta i ryggen eller vetat att han haft så ont där. Stefan var rak och tydlig, han var noggrann och man fick mer klarhet hos honom än vad jag fått hos någon veterinär. Det var jobbigt att se Scream ha så ont och det högg till i hjärtat varje gång han skrek till men så tapper han var, han stod ut och krigade på..

Stefan gav mig lite mer klarheter. Han tyckte det var klokt att göra en MR/CT på fredagen för att utesluta diskbråck och andra ryggfel. Han trodde inte det skulle vara det på en sån ung hund som Scream är men helt klart värt att kolla. Han tog även upp en till diagnos jag inte ens tänkt på och hört väldigt lite om. Stefan gav oss 4 olika riktningar att fokusera på.

Så på fredag morgon lämnade vi in Scream 7.20 för att han skulle genomgå MR/CT. Sköterskan vi fick prata med då var grymt bra, hon var trevlig och bemötte oss bra. Hon sa att dom skulle ringa mig under förmiddagen och göra bort Scream då vi har lång väg hem. Det kändes fruktansvärt tungt att lämna honom där men det var ju bara för en stund! Vid 12 tiden ringde jag upp Strömsholm för att höra hur allt gått och då sa hon det gått bra och att han kommit upp till uppvaket 9.50 – jag blev rasande! Ingen hade ringt mig som dom lovade, dom lovade att ringa direkt då Scream är nog stressad utan mig. Vi åkte dit och anmälde in oss och receptionisten sa då att hon skrev in oss så skulle vi få komma in direkt och att något samtal då inte behövdes. Vi satt där och vänta 5 timmar!!! Mellan dessa timmar hann vi bli lovade att få Scream, en sköterska skulle hämta honom för att han var ju pigg sen länge tillbaka. Vi väntade och väntade men ingenting. När vi sprang till receptionen och frågade var dom otrevliga och snäsiga. Sen när det gått 5 timmer kommer sköterskan till oss (som tog emot Scream på morgonen) och sa ”Men sitter ni ännu kvar?! Jag har hållt koll på er” Hon sprang då och tog reda på fakta och när hon kom tillbaka och sa ”Du ska få Scream alldeles strax och då får ni åka hemåt med han” Jag brast då ut i tårar och blev arg. Förstod ingenting. Skulle vi inte få träffa våran veterinär som sagt? Vad visade MR/CT? Får jag inte ut hans mediciner han ska ha? Hur var hans blodprover? Urinprov? Vad har dom hittat och hur hade allt gått?!. Stackars sköterskan var helt chockad och förstod min frustration. Hon sprang iväg igen för att prata med Susanna, min veterinär. Innan sköterskan kom tillbaka till oss fick jag tillbaka Scream, han var så trött och lugn när han kom gåendes, stackarn såg helt chockad ut. Kändes så bra att få omfamna han igen och veta att nu är han trygg när han är med mig igen. Sköterskan kom sen tillbaka med ett infopapper där det stod hur allt gått och hon sa att min veterinär kommer ringa mig om någon timme men vi fick nu åka hem. Fan så förbannad och besviken jag blev. Istället för att fråga min veterinär som kollat på Scream så frågade jag sköterskan alla funderingar och åkte hemåt utan att veta någonting, ingen medicin eller något.

Min veterinär ringde senare och berättade att dom inte hittat något på hans MR/CT som förklarar hans symtom men att slutresultatet kommer komma om 1 vecka och då får jag veta mer. Då får jag även veta provsvaren på den andra eventuella diagnosen.

DET var skönt att dom inte hittade något diskbråck eller nå annat synligt på MR/CT, då kan man utesluta det. Nu är det bara vänta en vecka för att förhoppningsvis kunna utesluta den andra diagnosen.

Förhoppningsvis är det bara en elak muskelinflammation Scream har som gått så långt att den spridit sig. Det blir då att följa upp Stefans rehab planering och köra på det. Det blir en lång rehab men förhoppningsvis är det värt det och Scream blir helt frisk. Han kommer då gå på smärtstillande, ortoton samt äta kosttillskott. Han kommer få gå ute endast 4 ggr per dag i max 20 minuter på plana och mjuka underlag i koppel, genomgå laserterapi samt ligga i bur inomhus, jag kommer bygga runt en liten hage åt honom så han har lite större yta.

Det blir en tung period framöver men Scream är värd det bästa och då får man hålla ut. Han är ju så sjukt intensiv och galen så svårast blir att hålla han lugn och han kommer garanterat stressa sönder sig i början men bara kämpa på..

Jag är så grymt besviken på Strömsholm och känner mig inte alls nöjd med hur dom behandlat en. Den enda som får en stor eloge är sköterskan som gjorde allt för att hjälpa oss.

Det har varit en lång resa och man är utpumpad på energi och det har varit mycket känslor inblandat men det var helt klart värt det bara för att vi fick komma till Stefan på ReDog som gjorde så att man kände hopp och nu har man något att gå på, ovissheten tar inte ihjäl en nåmer och förhoppningsvis ordnar sig allt för min lilla bästabus!

Sen har jag även fått träffa saknade vänner! Sofie som jag inte sett på 5-6 år samt Madelen som jag träffade senaste när Unik var valp! Kul att träffa er igen! Ni båda är två som jag tycker så mycket om! Hoppas vi kan ses snart igen!

Tack till er alla som brytt er så i Scream, det värmer enormt och vi skickar många kramar till er alla! ❤

20121110-060447.jpg

ALLTSÅ IA!! <3 UPPFLYTTADE!

Ia, vilken himla gudinna hon är! Helt fantastisk, jag är heeeeeelt lyrisk! Sen i somras har hon varit hos mig och tillsammans sen dess har vi tävlat elitspår, elitlydnad och idag högreklass rapport och hon är en sådan fantastisk liten hund! Jag är så tacksam Anna låter mig tävla henne och ha henne hemma hos mig för jag älskar denna lilla hund så enormt mycket!

Det har varit veligt om vi skulle starta rapporten idag då vi inte alls tränat mycket den senaste tiden. Allt annat har tagit så mycket tid men tidigare i veckan sprang hon ett så fint rapportpass så vi bestämde att starta idag och vilken tur för hon gav verkligen allt.

Vädret var inte det bästa! Regn, slask och pölar och på vissa ställen ishalka men vi krigade på och rapporten sprang hon så fint! Inga tveksamheter dock så skällde hon sista skicket från Maria ner till mig, haha – Ia var verkligen laddad!

Uppletandet har vi inte tränat sen förra tävlingen men tanta kom ihåg hur man gjorde! Hon hittade alla 3 föremål som man skulle!

Lydnaden kändes fin! Hon var med och vi trallade på där bland slakspölarna på banan. Känslan var sååå bra!

Nu ska jag sluta skriva och istället lägga in poängen!

Rapportföring; 10 – 10
Uppletande; 10 – 8,5

Fritt följ; 9 – 9
Inkallning med stå; 9 – 8,5
Framåtsändande; 0 – 0 (Jag valde att avbryta momentet)
Kryp; 9 – 8,5
Skall; 8 – 7,5
Tungt av föremål; 7,5 – 9,5
Hopp över hinder; 10 -10
Platsliggning m skott; 10 -10

Summa: 532,5 och vinst! ( vi var dom enda i klassen men still! 😉 Hehe)
Kan säga såhär: Efteråt fick hon skrovmål som belöning, yeah!
Ett stort tack till min fantastiska vän Maria som även är våran mottagare i rapporten, utan dig vore detta omöjligt!


Bästa TANTEN!

STRÖMSHOLM NÄSTA VECKA

Nästa vecka bilar vi neråt för då ska älskade lilla Scream vara på strömsholm. Mycket tankar och känslor gör revolt inom mig men jag är glad att vi fick en tid så snabbt. Det blir en lång väg att resa och kostnaderna blir jätte dyra men vad gör man inte för sina bästa vänner? Man offrar allt.
Vi ska först träffa en ortoped som ska undersöka Scream och sen dagen efter är en MRI inbokad. Jag hoppas dom hittar något, att vi får några svar och slipper leva i denna ovisshet och att vi kan börja behandla så Scream blir frisk och slipper ha ont.

Jag är så tacksam och glad att min bästa vän Maria följer med. Vad skulle jag göra utan henne? Hon är ju även Screams uppfödare och det känns skönt att ha henne med där!

På måndag natt packar vi väskorna och beger oss. Man får ju försöka tänka på det som är positivt med resan också och det är att när vi reser neråt ska vi på tisdag stanna till en stund hos min kompis Madelen som har kelpien Sting och finaste lapphunden Mira – ska bli oerhört roligt att träffa dom igen!

Håll tummarna för min fina lilla kille!


På tal om min lilla kille; Idag blir han 7 månader!