Apjävla nervös, presentationsångest och träningsuppdatering

Om 3 veckor ska jag tävla officiellt i Agility med min kompis Border Collie Lana. Jag är apjävla nervös – är det okej man svär och säger så? Ja det spelar ingenroll egentligen för nu gjorde jag det. Nu är det hårdträning som gäller 3 veckor framöver, vi ska nyttja den nya inomhuslokalen och på torsdag blir vårat första ordentliga pass! Ska bli spännande. Jag har inte tävlat agility officiellt sen 2009 då jag tävlade med Rebell och vi hann inte med många officiella starter då han blev sjuk. Minns när jag tävla med Rebell en tävling och jag glömde banan, minns att jag hade fasat för det så glömmer jag banan, haha! Men sen minns jag också en tävling då vi vann och tog våran första pinne i hoppklass 1, åh fina Bällebus, jag saknar dig.

Det känns ändå så nervöst att tävla, jag tänker redan nu hur jag glömmer banan eller att jag snubblar över hindren och slår halvt ihjäl mig (ja så klumpig är jag faktiskt) höhö. Jag får väl vara glad om jag kommer ihåg min handling. 😉 Men det ska ändå bli kul och det får gå som de går, bara vi har sjukt kul jag och lill bananen!

Kelpiegossarna följer med och är hejjarklack! Blir nog awesome!


Där är jag och Lanis när vi tävla KM:et i Boden i somras och det gick faktiskt bra!

——————————————————————————————————————–
Träningen har inte gått så bra dom senaste dagarna med Sinus. Han har börjat strula i dirrapporten som han aldrig gjort tidigare och han har börjat ljuda och stressa upp sig endel, inte okej. Jag och min kompis Maria var i söndags till Piteå och träna i ridhuset där och då gick det verkligen inte bra. Han gjorde en fin ruta och skötte sig strålande under gruppmomenten men dirrapporten och friaföljet gick inte bra alls, sen satt han och pep/småskällde medans jag träna Unik och vi har jobbat så mkt med det att han inte får låta och det har funkat fint men förväntan blev väl för hög hos gråben..

Unik skötte sig strålande i ridhuset! Kanon fin ruta och klockrena gripanden, han var riktigt i gasen men ändå så att han kunde kontrollera sig själv, åh min pluttiga lilla Unik så duktig han är. 🙂

På hemvägen i bilen prata jag och Mara om presentationsångest och nervositet och det är två stora lass jag har. Jag blir så himla nervös ibland och sen fattar jag inte ens varför jag ska ha presentationsångest, så sjukt onödigt! Har alltid haft onödigt höga krav på mig i allting. När jag tävlade i längdskidor förut och jag vann var jag ändå inte nöjd – jag minns att jag en gång kom i mål och vann men var så förbannat besviken på mig själv för att jag borde ha kommit snabbare i mål. Sen när vi hade en springtävling i skolan och jag kom tvåa – jag var helt knäckt och ville ha revansch. Idag när man tänker tillbaka är det ju helt galet, åh well.

Igår sent på kvällen passade jag på att köra en vittring inomhus med Sinus och ojoj så fint! Han gick ut lugnt och plockade snabbt in rätt pinne. Unik fick också köra en vittring och det gick sjukt bra! Poletten trillade äntligen ner. 🙂

Idag blir det att nöta dirrapport med Sinus samt fjärr och vi ska knacka ner till stan och göra det så alla kan studera mig, gah sjukt nervigt. 😉
Unik ska få köra en fjärr och vittring utomhus.

Hare bra alla!


Jag våldspussar min kompis valp Varro (Vix brorsa)

8 reaktioner på ”Apjävla nervös, presentationsångest och träningsuppdatering

  1. Men du, om du tror att allt det kan hända så kan det ju bar gå bättre. För allt det kommer inte att hända 😉 !

    Jag tror man i denna sport, när man tränar så som vi gör och vill komma så långt som vi vill. Då kommer prestationsångesten. Vi måste bara komma ihåg varför vi gör detta! Inte för att komma så långt som möjligt egentligen, utan för att vi har så otroligt roligt tillsammans med våra fyrbeta! Det är en enorm tillfredställelse då allt flyter på, inte för att man vinner då 😉 utan för att vi – hunden och jag, är bäst då.

  2. Jag förstår precis hur du känner Malin, har känt likadant men försök bara att släppa det. Jag lovar dig det blir bra mycket enklare då. Lägg den energin på något annat istället. Och de bakslag man får, ja det är bara att gilla läget och jobba vidare därifrån. Pratade med en träningkompis om detta förra veckan och som jag sa till henne att vad som exempelvis ploppar upp på dins hunddata – hur många lägger det på minnet, om ens kollar där? Och om de bara kollar där vad är det för ärlig chans? Du vet ju hur mycket ett MH kan skilja sig på papper och i verkligheten. Så släpp!! Det kostar dig bara onödig mycket energi, tänk på hur jäkla kul det ska bli istället. Eftersträva en skön känsla! 🙂

  3. Det är inte lätt att släppa tankarna som kommer när det gäller vare sig prestationsångest eller nervositet, men du får försöka som Madelen skriver (hon är allt bra klok ibland 😉 ) försöka fokusera på att att ni ska ha roligt du och hunden istället. Det är ju det viktiga!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s