HUR JAG LÄR IN RUTAN


Linda frågade mig om jag kunde göra en kort beskrivning hur man går tillväga när man vill lära in rutan. Nu kan jag ju bara skriva hur jag lär in det utifrån mina egna erfarenheter och vad som fungerat på mina hundar. 🙂 Ska försöka hålla mig kortfattat. 😉

Jag tycker Sinus har en kanon ruta, han har full koll vars han ska leta upp konerna och sen springa mot mitten och kan göra det på långa avstånd och han stannar bra på mitt stanna kommando. Unik är på god väg men inte riktigt där ännu, men då är han yngre.

Hur jag går tillväga när jag lär in rutan:

Jag lägger ut en ruta sen går jag några meter (mellan 6-10 meter) ifrån rutan med riktning mittemot rutan, jag lämnar sedan hund och om hunden inte kan sitta och stanna själv kan man be en kompis hålla i den, jag går sedan in i rutan, ställer mig så långt bak som möjligt i rutan men håller mig i mitten inne i rutan, inte på några hörn eller sidor, viktigt är också att inte ställa sig utanför rutan sen står jag där inne och humpar med en leksak upp och ner i luften sen låtsas jag gömma en leksak i rutan men lägger den egentligen innanför tröjan eller bakom ryggen – går sedan ut från rutan till hund och peppar den mot rutan och kommenderar ”rutan” och har man en hund som inte kanske tar för sig eller springer på kommandon den aldrig hört förut kan man ju slänga in ett ”varsågodruta” – det avgör man ju själv.
Huden springer förhoppningsvis mot rutan och sen när den är inne i rutan ropar man ”braa duktig hund” och springer in och leker med den inne i rutan och det är viktig att tänka på belöningsplacering, att alltså leka inne i rutan. Man kan också kasta leksaken in i rutan till hund men då springa in och leka med den där. Ibland ”låtsas” jag inte utan lämnar en leksak i rutan och kommenderar, lägger den alltid längre bak men i mitten av rutan..
Tänk på att variera, flytta rutan, använd alla sidor att skicka ifrån.

Sen:
Jag brukar göra som jag skrev men istället för att jag kastar leksaken eller springer fram och belönar hund så står en kompis på sidan av andra hörnet och kastar leksaken till hund när jag skickat hund mot rutan, här kan man kan även låta kompisen som slängt in leksaken leka med hunden eller så springer man in själv och leker med hund men man har då en liknande leksak och leker med så får kompisen ta leksaken hon kasta in sen när man går ut igen och gör om samma sak.

Sen när man kört några pass lägger jag in ett stanna kommando och springer in och belönar hund.

När vi kommit en bra bit på vägen gå förbi rutan när vi kört klart något moment vi säger kanske kört klart frittfölj, då går jag med hund igenom rutan och stannar upp i rutan och säger ”nu ska vi springa till rutan” och går sen och ställer sig mig på lämpligt avstånd från rutan, lämnar hund och sedan går jag in och ut i rutan utan att humpa något eller låtsas gömma en sak i rutan, bara in och ut, går sedan tillbaka till hund och skickar.

MAN kommer garanterat stöta på motgångar här och bakslag. Hunden kanske bara springer en bit och stannar sedan självmant, men fela och gör om. Hund kanske springer men vänder sig och kollar bak mot dig, rundar rutan och springer in, samma där fela och gör om, gör om gör rätt. Alla dom här problemen har jag stött på under inlärningen. Man får ingen perfekt ruta på en dag 😉

Rutan tar tid men ger man det den tiden och har tålamod får man till en helvetes bra ruta, det är Sinus ett levande bevis på, älskade dårjycken. 🙂

Många kör även med target men det gillar inte jag riktigt men visst fungerar det säkert för dom som väljer att köra den metoden! Man ska ju köra med det man känner sig säker på, visst kan man testa massor av olika metoder men man ska ju ändå köra den metod som ger bäst resultat och fungerar för hunden som hund förstår.

Det viktiga enligt mig är belöningsplaceringen. BELÖNA alltid inne i rutan i mitten, lek med hund där och avsluta alltid med lek i rutan när man lär in. Sen att flytta rutan, be kompisar lägga ut den och kör rutan på nya ställen. När jag lär in rutan så kör jag rätt intensivt i början, har inte 1 veckas paus och kör sen rutan igen, inte när jag börjar med inlärningen utan kör varannan dag/varje dag ett kort pass.

Rutan ska ju vara kul – hunden ska ju ha dragning mot rutan och springa med fart!

En film när Sinus och Unik kör rutan samtidigt.

 

Vilka gossar!

Träning idag med Maria och hennes tokar och det gick strålande! Gud så bra det är att ha en träningskompis som tränar på samma sätt och har samma tänk inom hund. Var väldigt tur jag hade hennes vakande ögon på mig idag när vi körde jag och Sinus – konstaterade att han är smartare än mig, illa! 😉

Fokus idag var signalkontroll för båda grabbarna och jag kan inte vara mer nöjd, gick riktigt bra.

Sinus fick även köra dirrapportering och detta var andra gången vi körde ihop hela momentet och fyfarao vilken kille! Sinus är fruktansvärt smart, har aldrig stött på en hund som honom, min allra bästa vän. ❤ Han har en sådan intensitet och när man ser på honom tror man att han ska göra fort och fel men istället blir det fort och rätt. 😉 Jag är så taggad för tävlingarna nästa år, debutera i eliten – så kul!

På Unik testa jag en ny metod på rutan – fungerade jättefint. Innan har han han stannat precis innanför vid den högra konan och nu har vi jobbat att få han längre bak. Gick riktigt bra! Aldrig kört denna metod vi testa nu men tror det kan bli rätt bra.

Här är en liten film från våran stojj träning idag, höhö.

En helt ny värld

Idag för första gången någonsin blev mina ord betydelsefulla, mina ord.. Orden som bildar texter och berättar delar av det förflutna i min egna bok skriven av mig. Jag vet inte om jag vågar le eller känna efter.
Tack för att ni två gjorde detta möjligt, ni vet vilka ni är. ♥

Det är en liten bok om saknad, starka känslor, minnen av de förflutna, ångest – ord som berör, mina känslor i text.. Har ett exemplar här hemma jag haft här över 1 månad, har läst den och finjustera det sista så nu trycker dom ut fler exemplar av min bok, om två veckor kommer den.

Här är en text ur boken:

Som en ilsken blixt nedslagen från himlen
slog du ner oss allihopa
gång på gång

förlåt existerade inte i din planet
det existerar ännu inte

vad betyder då ett ord
när du förstörde hela liv?

du förlorade mig vid varje ”hej”
du förstörde mig vid varje ”jag älskar dig”
men det värsta av allt
du saknade mig inte ens vid varje ”hej då”

vad betyder då ett ord?”

Mycket på kartan

Idag har vi varit och tränat med Ellen, Jenny och Madde! Mycket trevligt. 🙂 Tack för träningen brudar!

Sinus och Unik skötte sig helt okej.

Sinus fick jobba på friaföljet endel och det var dumt att starta med det momentet, han var så himla i gaseen och det kom endel knorrande och pipningar, inte okej! Det är så svårt med ljud, verkligen assvårt. Men i slutet gick det bättre och jag tycker hans vänstersvängar har blivit riktigt fina! 🙂 Rutan var inga problem, han jobbar fint ut till konan och har full koll vars rutan sedan är. Körde dirrapport också, gick bra! Imorgon ska jag köra ihop hela det momentet..

Unik var lite disträ, säkert mycket som snurrar i huvudet på honom då han bara är 1 år. Fjärren kändes dock jätte bra, han hade bra stadga och fin teknik trots störningen runtom, duktig! 🙂 Han fick också köra konan och jag är helnöjd, riktigt fint.

Imorgon blir det träning med Maria – ska bli grymt kul. Ska be hon dirigera mig och Sinus igenom eliten och sen agera störning åt Unik under friaföljet.

I vår händer det mycket nya grejer, förhoppningsvis!


Saknar min Rebell.

Satsa allt?

Jag sitter ofta och funderar på allt med hunderiet. Hur mycket tid man egentligen lägger ner på sina 4-benta vänner, hur mycket man gör för dom. Mina hundar är inte bara hundar för mig – dom är mitt liv, min familj och mina bästa vänner… Klart jag lägger ner all tid i världen jag har på dom..

Sen 2006 har jag hållt på aktivt med hundar. Allt jag gjort har handlat om hundarna, alla val har grundat sig efter dom och dom har alltid varit det första jag prioriterat.

Innan 2006 visste jag inte ens vad agility eller lydnastävling var, inte heller vad skk/sbk var, nej jag visste ingenting om hund..
Jag har alltid haft en brinnande intresse för hundar och alltid varit den lilla flickan som sprungit ut med grannens hund för att ta en promenad, lärt dom sitt och alltid sprungit fram och kramat allas hundar, varit hundvakt och pysslat med dom. Jag har alltid älskat att promenera med hundarna men att tävla och träna har jag aldrig sysslat med innan. Mina gamla vänner var inte hundintresserade, dom höll inte på med hundar och på någon brukshundklubb var jag aldrig till, visste inte ens det fanns en där jag kommer ifrån, pinsamt. 😉

Jag minns när jag sökte till grans för 4 år sedan och sa att ”japp jag ska gå hund”.  Kunde ingenting och jag kommer ihåg min första hundlektion och jag tänkte ”va, vadå skk och sbk?, vadfan är det?”.

Idag är jag så glad för allt jag lärt mig, så mycket man fick med sig från grans och så mycket man utvecklats som hundtränare. Sen alla underbara människor man lärt känna tack vare hunderiet? Det är guldvärt om något..

Jag minns min första lydnastävling någonsin. En inofficiell start med min Rebell på grans, han var då 8 månader och fixade allt så fint, känslan var underbar och jag minns hur nervös jag var. När vi sedan kom på en 3:dje placering på 164 poäng ja då sken jag som en sol. Tänk att min lilla Rebell höll ihop så fint fast han hade en nervös okunnig matte.

Allt Rebell har lärt mig är guldvärt. Min första egna hund och min alldeles första bästa läromästare. Allt nytt i hundvärlden gick jag igenom med min Rebell.. Tänk er då för fyra år sen – jag 16 år som ville lära mig allt som bara gick, förstod inte mycket men vad jag lärde mig under tiden.. Men klart det blev fel ibland, herregud vad jag har tragglat med vissa grejer.

Men man lär sig ju mer och mer hela tiden. Nya nötter att knäcka och man stöter på nya hundmänniskor som inspirerar en.

Jag vet inte vem jag var innan hundlivet. I 4 år har jag satsat allt på hunderiet och gjort allt för mina gossar. Ibland funderar man ju och undrar om man alltid kommer satsa så mycket på hundarna? Och ja så länge jag lever kommer jag göra det.

Med åren har mina mål ändrats, med åren som gått i hundvärlden har jag mål, jag vill ta mig långt inom hunderiet. När man tränar och sen tävlar och man riktigt känner den där yberunderbara känslan med sin 4-benta vän, ja den är underbar..

Hunderiet för mig är inte bara ett intresse utan det är jag och det är mitt liv.

TRÄNING

Tusen tack för alla kommentarer, jag blir så glad och vi skickar en jul kram till er alla! 🙂

Jag har varit förkyld i över en veckas tid, asirriterande! I början hade jag feber och fruktansvärd huvudvärk men nu är det fruktansvärd hosta och rösten är knasig.. Det är så irriterande att vara seg-förkyld, man blir ju tokig. Sömnen har också varit helt ur spår men jag är ju ung så man ska väl inte klaga, haha.

Imorse såg jag att det kommit snö så jag packade med mig träningsväskan och två galna gossar ut. Denna gång hade jag en tydlig plan vad vi skulle träna och så himla fiiint det gick! 🙂 Båda två var sansade och krigade på bra!

Unik fick börja och han körde frittfölj, rutan, fortsatte med konan, inkallning och snabba ställanden. Jag kan verkligen inte klaga för han gick riktigt fint. Fria följet kändes bäst, han släppte inte endaste gång och stegförflyttningarna satt bra.

Sinus fick köra frittfölj, kon+ruta, dirrappor, fjärr, inkallning med snabba ställanden och dumrutan (fast så heter det ju inte snart men). Han jobbade också på fint. Han var tyst och under dirrapporten kom det inte ett endaste skall mot apporten, så suveränt!

Jag har även en liten film. Först är det när Unik kör ihop kon+rutan, jag prövade lägga ihop det idag och så fint han jobbar, goa lilleman. Han ska ha bättre drag mot rutan men det kommer sen ju säkrare han blir.
Sinus är också med på en filmsnutt, det är när vi tränar fjärr inne. Jag körde där med externbelöning, filmar från en konstig vinkel men riktigt nöjd över gråing! 🙂 Ser bra ut!

ÅRET 2011

Nu är December här så jag tänkte dra en kort tillbaka blick på året 2011.

Grejaskogens Sinus


Sinus
blev två år i Januari och fortsatte växa i mina ögon. Han är verkligen en sådan bra hund. Jag älskar varje sekund med honom för han hoppar verkligen rakt in i ens hjärta. Vi började året med att träna mycket lydnad med sikte på en klass 3 start.. Planen var även att tävla lägreklass spår. Jag anmälde oss men valde att inte starta. När jag tänker tillbaka har det inte alls varit något tävlingsår för mig och Gråing, annat har kommit emellan. Men efter att han rehabas pga sin skada så startade vi en lydnasklass 3 tävling igen i oktober och där bevisade Sinus att han utvecklas och gjort det bra! All träning har gett resultat.. Känslan var på topp och han slutade på hela 308 poäng. Jag kan inte beskriva den dagen, jag blir alldeles varm när jag tänker tillbaka och fyfan sådan grym hund Sinus är!

Jag har lagt rätt mycket grund på att få ner Sinus, få han att bli mer lugn och inte alltid vara på 180 knyck. Han är så sjukt intensiv så det ibland är galet. När han blir för het och laddad kommer lätt ljud och ljudande är så svårt att träna bort men det har blivit mycket bättre och ljuden kommer inte alls lika mycket.

Trots att det inte blivit några spårtävlingar har han utvecklas i spårarbetet. Vi har fått mycket hjälp av världens bästa uppfödare vilket är guldvärt. Nu arbetar Sinus lugnt och fint i spåret och han har verkligen mognat. 🙂

Sinus och jag har även testat på vallning och det har varit galet kul! 

Grejaskogens Unik


Unik
 började året med växa upp. 😉 Nu har min lilla ”valp” hunnit bli 1 år och har hela livet framför sig. Unik och jag kämpade med att förstå varann i början på 2011, det känns verkligen bra nu när man hittat rätt knappar och litar så mycket på varandra. Han har verkligen vuxit och blivit en sådan fin gosse!

Unik och jag har hunnit med att täva lydnad. Vi debuterade i lydnaden i september – han skulle precis bli 11 månader gammal och han klev in på planen som han aldrig gjort något annat och det blev ett 1:a pris . 4 veckor efter den starten tävlade vi lydnasklass 2 med ett 1:a pris. 1 månad efter det tävlade vi lydnasklass 3 och han gick verkligen jätte fint, han fick inte ett endaste betyg under 8 och med 4:a tior kunde jag inte vara nöjdare, dock valde jag att nolla vittringen och fjärren så något 1:a pris blev det ju inte.. Galet vilket fint lydnasår Uniken haft. 🙂 Min lilleman.

Unik har en sådan fin koncentration i träning, han är helt olik Sinus. Unik kan man dra upp utan att han blir för stressad, han är så himla cool.

Unik har också testat på vallning och vi körde regelbundet under en tid. Han jobbade så fint med fåren och utvecklades för varje gång, det svåra är ju hur man själv ska bete sig inne bland fåren. 😉 Det är så mycket svårare än man tror. Det var kul att se att Unik ändå hade mycket intresse i sig och det ska man ju ta vara på. Jag hoppas vi kan valla mycket mer under 2012 för det vore så kul att utvecklas mer.

Krokasmedens Jira


Jira
är inte min hund utan det är Anna som äger henne men i Augusti fick jag äran att tävla med Jiran i appellklass spår. 🙂 Jag har varit med Jira mycket, följt henne från valp och varit hundvakt till henne och jag tycker så mycket om henne, världens finaste malletös och när Anna fråga om jag ville tävla med henne i spåret så var man ju tvungen att säga ja.

Det krävs mycket av en hund att tävla med en annan förare – även mycket av en annan person att tävla någon annans hund men fyfarao så kul det var! Jira skötte sig toppen och trots att vi nollade budföringen och hoppet samt att vi avstod framförgåendet så fick vi ett uppflytt till lägreklass spår. Känslan var underbar och med en 10:a i spåret kunde vi inte vara nöjdare. Jag var så stolt över prinsessan, att först få in dom moment hon inte hade 1 vecka innan tävling och sen hålla ihop så bra! Detta var även Jirans första tävling någonsin och man kunde tro hon inte gjort annat. 😉 Tack igen Anna för förtroendet för att jag fick tävla med din fina Jira.

När jag tänker tillbaka på året så har gossarna hunnit med en del och jag har verkligen två helt underbara gossar och jag hade inte klarat mig en dag utan dom.

För året 2012 har jag många planer. Drömmen om att jaga sm poäng med Sinus finns där. Tävla rapport med Unik och såklart spårtävlingar för båda gossarna. Annars är det röntgen och Mh för Unik och Sinus ska göra MT.
Men nu är det ju inte 2012 ännu och allt kan hända. 🙂

Kram alla!

Världens finaste Ia

Snart, kanske imorgon ska Ia bli mamma igen – Sinus och Uniks mamma. Ia, världens finaste kelpie väntar valpar 🙂 Det ska bli så kul att se dom små liven. Var ju 1 år sen Ia hade valpar senast och då var det min finaste Unik som kom till världen med alla hans fina syskon.

Såklart har jag anmält mig som valpvakt för dom kommande små liven!


Mina favorit kelpiesar. Son-Unik. Mamma-Ia. Son-Sinus.